LUONTOMARSSI 18.3.
Tule mukaan!
Seuraavan hallituksen tulee pysäyttää luontokato ja siirtyä ilmastotavoitteista ilmastotekoihin
Fossiilivapaa hyvinvointiyhteiskunta, jossa luonto elpyy, on mahdollinen. Elämme viimeistä vuosikymmentä, jona voimme kääntää luontokadon luonnon elpymiseksi ja rajoittaa ilmaston kuumenemisen tasolle, jolla maapallo säilyy kaikille elinkelpoisena. Nämä kriisit on pysäytettävä yhdessä. Vaalikaudella 2023-2027 Suomen eduskunnan ja hallituksen on tehtävä päätökset, jotka varmistavat riittävän tilan luonnolle ja takaavat riittävät päästövähennykset kaikilla sektoreilla. Ilmastokriisin ja luontokadon torjuminen on otettava huomioon kaikessa politiikan teossa.
kuva Jonne Sippola
VAATIMUKSET
Hallituksen tulee:

kuva Greenpeace
1. Suojella viimeiset luonnon- ja vanhat metsät ja 30% Suomen maa- ja vesialueista.
Skydda de sista natur- och gammelskogarna, samt 30 procent av Finlands land- och vattenområden.
Suodjalit maŋimus luondduviđá ja boares vuvddiid ja dasa lassin 30 % Suoma eanan- ja čáhceguovlluin.
Protect the last natural and old-growth forests and 30% of Finland's land and water areas.
2. Turvata riittävä luonnonsuojelu- ja ennallistamisrahoitus sitomalla se 1 % bruttokansantuotteesta.
Säkerställa tillräcklig finansiering för naturskydd och återställning av naturen genom att binda den till 1 procent av bruttonationalprodukten.
Dáhkidit luonddugáhtten- ja ealáskahttinruhtadeami nu ahte čatná dan 1 prosentii bruttoálbmotboađus.
Secure sufficient funding for nature conservation and restoration by tying it to 1% of GDP.

kuva Greenpeace

kuva Anton Verho
3. Säätää ilmastolakia vastaava luontolaki ja uudistaa metsälaki ilmasto- ja luontotavoitteiden mukaiseksi.
Ásahit dálkkádatlága vástideaddji luondolága ja ođasmahttit vuovdelága nu ahte dat vástida dálkkádahkii ja lundui ásahuvvon ulbmiliid.
Draft a Nature Act equivalent to the Climate Act and reform the Forest Act in line with climate and nature objectives.
4. Laatia hiilinielujen pelastuspaketti ja rajoittaa metsien hakkuita.
Utarbeta ett räddningspaket för kolsänkorna och begränsa skövlingen av skogar.
Ráhkadit čitnanjieluid gádjunbakeahta ja ráddjet vuovdečuollamiid.

kuva Greenpeace

kuva Jonne Sippola
5. Korjata taloudelliset ohjauskeinot saastuttaja maksaa -periaatteen mukaisiksi ja vahvistamaan ympäristökestävää maankäyttöä, maataloutta, liikennettä ja energiataloutta.
Korrigera de ekonomiska styrmedlen i linje med principen förorenaren betalar och stärka hållbara lösningar inom markanvändningen, jordbruket, trafiken och energihushållningen.
Divvut ekonomalaš stivrenvugiid nuoskkideaddji máksá -prinsihpa mielde ja nannet eanangeavaheami, eanandoalu, johtolaga ja energiijadoalu nu ahte biras suvdá daid.
Fix economic instruments in line with the 'polluter pays' principle and strengthen environmentally sustainable land use, agriculture, transport and energy management.
6. Ohjata kysyntää ja kulutusta kohti ilmasto- ja luontoystävällistä arkea.
Styra efterfrågan och konsumtionen i riktning mot en klimat- och naturvänlig vardag.
Stivret jearu ja golaheami dálkkádat- ja luondoustitlaš árgabeaivvi guvlui.
Steer demand and consumption towards a climate and nature-friendly lifestyle.

kuva Jonne Sippola
Luontomarssi Naturmarschen Davvisámegiella Nature march

FIN Suomi on maailman vakaimpia, vauraimpia ja onnellisimpia maita. Suomalaisten tärkein ylpeyden aihe on suomalainen luonto. Mutta luontomme voi huonosti. Luontokato ja ilmaston kuumeneminen on pysäytettävä, jotta suomalaisille rakkaista maisemista ja hyvinvointivaltiosta voidaan pitää kiinni myös tulevaisuudessa.
Elämme
viimeistä vuosikymmentä, jona voimme kääntää luontokadon luonnon
elpymiseksi ja rajoittaa ilmaston kuumenemisen tasolle, jolla maapallo
säilyy kaikille elinkelpoisena. Nämä kriisit on pysäytettävä yhdessä.
Suomalaista luontoa voidaan suojella vain Suomessa. Luonto tarvitsee
entistä vahvempaa turvaa ja Suomen tieteeseen perustuvista
ilmastotavoitteista on pidettävä kiinni.
Vaalikaudella
2023-2027 Suomen eduskunnan ja hallituksen on tehtävä päätökset, jotka
varmistavat riittävän tilan luonnolle ja takaavat riittävät
päästövähennykset kaikilla sektoreilla. Ilmastokriisin ja luontokadon
torjuminen on otettava huomioon kaikessa politiikan teossa. Samalla on
varmistettava toimien ja kustannusten jakautumisen oikeudenmukaisuus,
mahdollisuus osallistua päätöksentekoon myös vaalien välissä,
saastuttaja maksaa -periaatteen toteutuminen ja tuettava yhteiskuntamme
heikommassa asemassa olevia, siirtymäaloilla toimivia ja maailman
köyhimpiä muutoksessa. Fossiilivapaa hyvinvointiyhteiskunta, jossa
luonto elpyy, on mahdollinen.

SWE Finland är ett av världens stabilaste, rikaste och lyckligaste länder. Finländarnas största stolthet är den finska naturen. Men vår natur mår dåligt. Naturförlusten och klimatuppvärmningen måste stoppas för att vi skall kunna värna om våra kära naturlandskap och välfärdsstaten även i framtiden. Vi lever under det sista årtiondet, då det ännu är möjligt att omvandla naturförlusten till en återhämtning av naturen och begränsa uppvärmningen av klimatet till en sådan nivå att livet på vår jord är livskraftigt och drägligt för oss alla. Vi måste stoppa dessa kriser tillsammans. Den finska naturen kan endast skyddas i Finland. Naturen behöver ett ännu starkare skydd och vi måste hålla fast vid de vetenskapligt underbyggda klimatmålen.Under valperioden 2023-2027 måste riksdagen fatta beslut som säkerställer ett tillräckligt utrymme för naturen och garanterar tillräckliga utsläppsminskningar inom alla sektorer. Kampen mot klimatkrisen och naturförlusterna måste beaktas i alla politiska beslut. Samtidigt måste vi garantera en rättvis fördelning av åtgärder och kostnader för den ekologiska omställningen. Alla ska ges möjlighet att delta i beslutsfattandet även mellan valen och principen "förorenaren betalar" måste förverkligas. De som har det sämre ställt och drabbas ekonomiskt av den ekologiska omställningen måste få stöd under processens gång. Ett fossilfritt välfärdssamhälle där naturen återhämtar sig är fullt möjligt.

SMI Davvisámegiella Buresboahtin vázzit luonddu beales 18.3.2023!
Suopma
gullá máilmmi stáđđáseamos, jábáleamos ja lihkoleamos riikkaide. Dat
mas suopmelaččat leat eanemus čeavlái lea Suoma luondu. Muhto min luondu
veadjá hejot. Luonddu goarideami ja dálkkádatliegganeami galgá bissehit
vai sáhttit doalahit dáid midjiide nu divrras duovdagiid ja dán min
buresbirgenstáhta maiddái boahtteáiggis. Mii
eallit dál maŋimus logijagi, goas sáhttit jorgalahttit luonddu jávkama
ealáskahttimin ja ráddjet dálkkádaga liegganeami dakkár dássái, mii
seailluha eananspáppa eallimii dohkálažžan buohkaide. Dáid kriissaid mii
fertet bissehit ovttas. Suoma luonddu sáhttá gáhttet dušše Suomas.
Luondu dárbbaha ain nannosit suoji, ja galgat Suomas doallat gitta min
dálkkádatulbmiin, mat vuođđuduvvet diehtagii. Válgabajis
2023-2027 Suoma riikkabeaivvit ja ráđđehus galget dahkat mearrádusaid,
mat sihkkarastet lundui doarvái saji ja mat dáhkidit doarvái
bázahusgeahpedemiid buot sektoriin. Dálkkádatkriissa ja luonddu
goarideami bisseheapmi galgá váldot vuhtii buot politihkalaš daguin.
Seammás galgá sihkkarastit ahte doaimmat ja dain šaddan golut juohkásit
vuoiggalaččat. Dasa lassin galgá sihkkarastit, ahte lea vejolašvuohta
oassálastit mearrádusdahkamii maid válggaid gaskkas ja ahte
nuoskkideaddji máksá -prinsihppa ollašuvvá. Dán nuppástusas lea maiddái
dehálaš doarjut olbmuid, geat leat servodagas heajut sajádagas, geat
doibmet ng. sirdásansurggiin ja maiddái sin geat leat geafimusat
máilmmis.
Fossiillahis buresveadjinservodat, gos luondu ealáska, lea vejolaš.

ENG Welcome to the Nature March 18.3.2023!
Finland
is one of the most stable, prosperous and happy countries in the world.
The main source of pride for Finns is Finnish nature. But our nature is
not doing well. We need to stop biodiversity loss and climate change to
ensure that the welfare state and the landscape that Finns love can be
maintained in the future.We
are living in the last decade, where we still have the chance to turn
nature's loss into nature's recovery and limit global warming to a level
that will keep the planet livable for all. These crises must be stopped
together. Finnish nature can only be protected in Finland. Nature needs
stronger protection and Finland's science-based climate targets must be
maintained. In
the 2023-2027 election period, the Finnish Parliament and Government
must take decisions that ensure sufficient space for nature and
guarantee sufficient emission reductions in all sectors. Combating the
climate crisis and biodiversity loss must be taken into account in all
policy-making. At the same time, we need to ensure fairness in the
distribution of actions and costs, access to decision-making - also
between elections, the implementation of the polluter pays principle and
support for the vulnerable in our society, those in transition and the
world's poorest in the process of change. A fossil-free welfare society, where nature regenerates, is possible. The next government must stop the collapse of nature.
Luontomarssi Helsinki
Kokoonnumme klo 13.00 Senaatintorilla, josta marssimme Aleksanterinkadun ja Mannerheimintien kautta Eduskuntatalolle.
Ohjelma:
Puheita, mm. metsäaktivisti Ida Korhonen, marssin juontaa: Miisa Nuorgam
13.30 Ensimmäiset marssijat lähtevät Senaatintorilta
DJ't Erkko ja Harvest viihdyttävät marssijoita Senaatintorilla ja Eduskuntatalolla
15.00 Ohjelma alkaa Eduskuntatalolla
Kulttuuriväen tervehdys: Martti Suosalo
Tutkijoiden puheenvuorot: Yli-intendentti Aleksi Lehikoinen, Luontopaneeli, professori Timo Vesala, Helsingin yliopisto
Poliitikkopaneeli: Daniel Sazonov - Kokoomus, Miapetra Kumpula-Natri - SDP, Taneli Suomala - Keskusta, Maria Ohisalo - Vihreät, Veronika Honkasalo - Vasemmistoliitto, Sari Kumin - Kristillisdemokraatit, Silja Borgarsdottir Sandelin - RKP
Klo 16.00 Pegasos-duo
Ohjelma päättyy n. ko 16.15.
In Helsinki we will gather at Senaatintori at 13.00 and continue from there to the Parliament.
Come and demand action from the next government and invite friends along as well!
.